Seminarie 2, 26/2

Lite tankar kring interaktion. Intressant med texten om den visuella distansen och hur text och bild antingen samverkar för att skapa intimitet i exempelvis vissa reklamannonser eller bidrar till en tydlig distans. Också intressant att titta närmare på vilka knep som används för att få läsaren personligt engagerad. När det kommer till den verbala kommunikationen och vilka språkliga semiotiska resurser som exempelvis reklamskapare använder sig av är det väldigt tydligt då en får syn på dem på ett konkret sätt. Egentligen självklara saker som verkligen tydliggörs i denna text. Figur 10. På sidan 46 i Björkvalls bok är tydlig och ger en bra överblick på detta tycker jag.

Att se dessa ”nycklar” med vilka bland annat reklamskapare och opinionsbildare använder sig av för att nå oss är nödvändigt för att kunna ha ett kritiskt och granskande förhållningssätt till all massmedia och kommunikation som vi dagligen utsätts för/ får ta del av, i vår vardag 🙂

Seminarie-reflektioner

Sättet vi människor har lärt ut på i västvärlden och det förväntade sättet du SKA ha lärt dig på har inte förändrats särskilt mycket på hundra år. Det har skett i ett klassrum, med en lärare framför sina elever. Det är först nu, de senaste 10 åren som det på allvar har börjat ske en förändring. Intressant det som står på sidan 52 i Design för lärande; “Både leksaker och läromedel är semiotiska resurser som formas i ett socialt samspel och får sina innebörder och relevansmarkörer i detta samspel. Därigenom utvecklas en tradition av accepterade förhållningssätt och aktiviteter.” Så länge vi har accepterat att något är det enda rätta sättet så finns det kvar. Det leder mig in på nästa term som är mobilt lärande;

Termen mobilt lärande (s. 64) tycker jag är tilltalande. Vi är alla så olika och vissa tycker om att sitta i ett klassrum och lyssna, lära tillsammans med andra och tar till sig kunskap så, medan det finns andra där andra metoder passar mycket bättre. Mobilt lärande öppnar upp för en helt annan framtid för dessa.

I design för lärande står det om böcker av papper v.s läsplattan som verktyg. En intressant frågeställning är om behovet av riktiga tryckta fysiska böcker finns för att det fortfarande finns de som är vana vid detta sedan uppväxten, eller om det i framtiden helt kommer ersättas av digitala böcker.

Tutorialexempel

https://youtu.be/GO0_aNbL6Do

När jag tittar på en tutorial så vill jag ha informationen tydligt, effektivt

och hyfsat snabbt. Denna länk visar ett exempel på vad jag tycker är stressande –

nämligen en föreläsning på 2 minuter innan instruktioners börjar…

Den är också sjukt lång, 18 minuter… *gäsp*

 

https://youtu.be/xTdGawlkX4E

Detta är ett exempel på vad jag tycker är en helt okej Youtube-tutorial.

Den saknar språk vilket betyder att den är användbar för alla som kan se filmen.

Filmen är lite över 4 minuter. Jag tycker att 5 minuter är max när det handlar om tutorials.

Självklart är det lite beroende på vad som visas, men oftast så vill du se hur du gör och inte massa “trams” runt ämnet 🙂

 

https://youtu.be/p-WWMZzCN08

Detta är en väldigt Basic film. Hur du målar en blomma.

Den vänder sig i första hand till barn eller personer som aldrig målat eller vet hur man gör.

Ett minus är den enformiga musiken, och att det inte finns någon information om vad du behöver för att börja.

Ett plus är att den är utan språk eftersom den då blir användbar för alla oavsett språk.

 

…detta har jag sett på webben

Vad gäller publicering på webben har jag sett mycket bra
och mycket som varit mindre bra.
När de digitala verktygen kom öppnades en helt ny värld av möjligheter,
men mänsklighetens kollektiva “konsekvenstänk” kanske inte riktigt
uppgraderades i samma takt. Men i detta inlägg tänkte jag först
och främst nämna mina positiva erfarenheter av digitala verktyg och publicering.

Att använda digitala verktyg i undervisningen i en klass
kan öppna upp och hjälpa enskilda elever vad gäller inspiration,
intresse, att få möjlighet att uttrycka sig etc. Som ett exempel kan vi fundera kring
det vi fick höra om igår på Fredriks lektion, att verktyget du använder
kan vara avgörande. Ett barn hade ritat en teckning. En teckning med en tjock penna
och en teckning med en tunn penna. Det var dock bara 3 månader emellan teckningarna.
Tjock tuschpenna vs. tunn penna. Det som såg ut som en rekordsnabb utveckling
kanske egentligen berodde mest på det verktyg barnet använt?

Jag har sett detsamma med min son vad gäller digitala verktyg.
Han går i 3:an och ogillar verkligen läxorna. Speciellt matteläxan.
I deras klass introducerades ett webbaserat matteverktyg som skulle användas
både i skolan och hemma. Bland annat skulle de göra sina läxor,
dvs matteuppgifter i programmet och läxan rättades direkt.
För min son blev detta ett verktyg som gjorde att han snarare
såg fram emot läxan än tvärtom. Han hade inte blivit bättre på matematik,
för det var inte där problemet låg, utan han hade fått ett verktyg
som gav honom inspirationen att prestera det som behövdes.

Det finns ju också i princip obegränsade möjligheter att nå ut via digitala verktyg.
Du kan ge någon på typ Grönland en kurs i virkning på webben
med återkoppling via chat eller mail. Jag ser mycket positivt med digital verktyg.
Vad gäller gymnasiet och skolan i Sverige så finns också mycket bra med digitala resurser.
Om en elev har behov av en timeout, pga stress eller annat så kan det vara skönt
att sitta själv och arbeta med hjälp av digitala verktyg och
kunna hänga med i undervisningen trots omständigheter.

Mina förväntningar är att jag ska få verktyg att kunna undervisa
och inspirera mina kommande elever.
Jag vill få säkerhet kring verktygen
och mina personliga önskemål är att kunna fråga om, utan att behöva känna sig dum 😉
Bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite typ. 🙂