Många tankar

 

Det första jag tänker på när jag läser veckans texter och ser filmen ”the lost thing” är att när en bilderbok görs till en animerad film så ges den en ytterligare dimension. Hela dess historia är densamma MEN också helt ny. Att som barn dyka in i bilderbokens värld är det en typ av resa. Att se en animerad film är också det att resa men på ett annat sätt. Jag tycker att karaktärerna görs levande i båda uttryckssätten men de kan tilltala en person på olika sätt och genom animation kan en få syn på saker som det två-dimensionella uttrycket inte lyckas förmedla. Likadant tvärtom; två-dimensionellt berättande kan förmedla något som animation inte lyckas med. Det är intressant att jämföra de båda. På senare tid har det gjorts om flera tecknade Disneyfilmer till spelfilmer och jag fastnar vid att dess manus är nästintill identiskt. Jag funderar kring syftet med detta och om det beror på att det är just den specifika historien en vill berätta och inte ytterligare en version av historien. Exemplet nedan visar Skönheten och Odjuret: